Sidor

19 januari 2008

Bröd och hål

Igår gav jag mig som sagt på dethär brödreceptet, fast dubblade satsen eftersom jag fått för mig att det är svårt att knåda i hushållsassistent med så lite degvätska. Det visade sig dock vara hyfsat svårt att knåda även med den mängden degvätska jag använde, åtminstone när jag kom till punkten då ytterligare vatten skulle hällas i. Degel slirade och kanade och assistenten hoppade runt på diskbänken, degvätska rann över vilket fick assistenten att åka kana ännu mer. Jag saktade ner till lägsta hastighet, höll i assistenten och efter ett tag lugnade det sig, degen och vattnet började blandas och efter ytterligare en stund kunde jag höja till medelhastighet och låta degen, eller ska jag säga smeten, knådas ännu en stund. Det var nämligen det här med degkonsistensen. Jag har förstått att ju lösare degen är desto bättre är det, även om det säkerligen finns undantag även där. Min deg var iallafall vääldigt lös. Seg och full av glutentrådar förvisso, men väldigt, väldigt lös. Jag bestämde mig för att ändå låta den vara och täckte degbunken med plast för natten.

När jag vaknade idag var degen fortfarande väldigt lös, och dessutom bubblig som bara den. Jag hällde över den i en bunke och startade vikningsproceduren. Fortfarande med en väldigt smetig deg. Efter tre timmar var det dags att hälla ut degen på mjölat bakbord (och jag måste säga att just ordvalet "hälla" lugnade mig en hel del, en lös deg är verkligen hällbar). På bakbordet tyckte jag när att degen ändå var väl lös, så jag försökte att försiktigt arbeta in ytterligare lite mjöl i degen. Det gick bra och efter ett tag gick det fint att forma degen till små mjuka bullar. Jag lade degbullarna på en välmjölad handduk, eftersom inga jäskorgar finns i min ägo, och stoppade sedan in alltihopa i kylen, i enlighet med Martins beskrivning.


Under de tre timmar som alltihop kylförvarades hände inte mycket, åtminstone inte på utsidan, när jag sedan tagit ut degklumparna och låtit dem genomgå sista jäsningen hände desto mer, de blev stora, fluffiga och lite smått ohanterliga, vobbliga liksom. Men jag lyckades ändå få över dem på den kokheta plåten och in i ugnen. Första två bröden bakades i 15 minuter och blev lite väl mörka utanpå (jaa, det ena var mer eller mindre förkolnat på ytan..), då sänkte jag tempen till 265 grader och de andra två bröden blev perfekta på 20 minuter.


Hålen blev inte lika stora och bröden inte lika tjusiga som originalet, men för att vara mitt första seriösa bröd så tycker jag det ser mycket bra ut. Jag är helt klart nöjd!

2 kommentarer:

  1. Det ser fint ut. Mycket bättre än mitt försök med samma recept...

    SvaraRadera
  2. Då kanske mitt bagarpåbrå har gett någon utdelning iallafall. Jag planerar att ta mig an någon ny brödutmaning till helgen, eller så försöker jag mig på samma igen. Köpebröd är inte så intressant när en börjat äta gott hembakat.

    SvaraRadera